bipolär, fet och ful

Idag har jag inte gjort så mycket, jag har känt mig mestadels rastlös.

Jag hatar denna rastlöshet, jag känner så tom, vill bara slå någon. Jag sov 3 timmar i natt, det spelar ingen roll, jag är ändå inte trött. Och nej, jag är inte manisk, inte just nu iaf. Jag hatar abilify, man blir helt seg och långsam. Men nog om det, jag ska snart gå och handla massa vegan grejer, haha. Jag är ju egentligen vegetarian (se mitt förra inlägg) men jag äter veganskt varannan dag. Att vara vegetarian är otroligt enkelt, men jag måste ha stenkoll under mina vegandagar. Jag tycker det är värt det, man gör en riktig insats för miljö och djur. Dessutom så lagar jag all mat själv, vilket innebär att jag har bättre koll på kalorierna och kan lättare tacka nej om någon vill bjuda mig på mat. Det är en riktig win-win situation, jag ser bara positiva saker med det hela. 

 

 

 

Nu är det dessa regler som gäller:

1. Netto får max vara 800 kcal/dag

2. Varava mellan att äta vegetarisk mat och vegansk mat;

Måndag: Vegetariskt

Tisdag: Veganskt

Onsdag: Vegetariskt osv.

3. Vegetarisk dag: 30 minuters promenad + 20 min löpning (minst)

    Vegansk dag: 30 minuters promenad (minst)

4. Dricka minst 1,5 liter vatten/dag (gör redan detta)

5. Bara äta när jag är hungrig

6. Hålla koll på att jag får i mig protein

 

Vad fick mig att ändra mig? Jag vill äta LITE mer men samtidigt kunna gå ner i vikt. Och ja, jag är lat och orkar inte träna mer än sådär. Fast jag orkade springa i en timme idag, jag har så mycket energi! Har pluggat en hel del också fastän jag bara sovit 4 timmar i natt. 

 

Jag har slutat ta medicinen, orkar inte vara seg och illamående. Sålänge jag inte blir manisk eller deprimerad så är det ju lugnt, right? 

 

 

 

Dagen har varit helt okej, jag har inte haft allt för ångest, bara gråtit lite.

Jag har ätit 658 kcal, det känns alldeles för mycket. Ska träna snart, vill att mitt net ska vara 500. 

Allt jag har ätit idag har iaf varit veganskt (är vanligtvis bara vegetarian), så det är ett plåster på såret. 

 

Jag vill inte bli bättre längre. Jag vill fortsätta vara sjuk. Ja, det är sjukt att tänka så sjuka tankar. Så jag tänker minsann fortsätta tills jag når min målvikt, en vikt som känns avlägsen men nåbar. Jag hatar mig själv för att ha gått upp all vikt, jag var seriöst två kilo ifrån perfektion. 

 

Jag måste gå ner i vikt, det bara är så. 

Det har inte varit en bra dag. Vikten går bara upp.

Varför kan jag inte vara lika duktig som förut?

 

Orkar inte med alla tankar, det bara snurrar i huvudet. Jag vill inte vara bipolär, jag orkar inte vara det. Jag orkar inte med alla fördomar och frågor.

 

"Men det går ju över. Det är bara att bestämma sig för att sluta." "Jaha, så du är våldsam?" "Håller du på med droger/alkohol?" "Så.. du har humörsvägningar? Det har ju alla!" "Är du som Charlie Sheen?" 

 

Nej, det går inte att sluta vara bipolär. Tror du seriöst att jag VILL vara det?

Nej, jag, som är en unik individ är inte aggressiv. Jag är lättirriterad, men inte våldsam, och dessutom, tror du någon vill vara aggressiv/våldsam? Nej, jag håller inte på med droger, bara för att man är bipolär så betyder det inte att man tar droger eller dricker. Nej, det är inte "bara humörsvägningar", man går från att vara djupt deprimerad till att vara så manisk (hypomanisk i mitt fall) att man förlorar kontrollen. Nej, jag inte som Charlie Sheen, han är inte ens bekräftat bipolär!

Jag vill försöka bli bättre.

Jag ska försöka leva med bipolärt syndrom.

Jag ska försöka sluta skada mig själv. 

Jag ska försöka äta bättre (lite mer än vanligt, men nyttigt)

Jag ska försöka vara stark. 

Gott nytt år fina vänner!

 

Jag ska försöka vara lite mer positiv och acceptera att ja, jag är bipolär, men jag kan ha ett lika bra liv som alla andra. Jag vill också gå ner i vikt (wow, vilka nyheter) och träna mer. 

 

Dagens intag:

In: 596 kcal (usch)

Ut: 205 kcal

Netto: 391 kcal

 

Jag vet inte varför, men jag mår jättedåligt över detta. Mat ger mig bara mer och mer ångest, jag får ärligt talat en panikattack efter jag ätit. Det känns som att jag ska kvävas och dö.