bipolär, fet och ful

Snälla, låt augusti bli bra. Jag orkar inte med fler misslyckanden. Jag måste få kontroll över mitt liv, få chans att ställa allt till rätta. När jag åker till BUP nästa vecka så måste jag försäkra alla om att allt är bra, att jag slutat skada mig själv (vilket inte är helt sant tyvärr) och att jag mår bättre. Jag måste vinna mina föräldrars tillit så jag får vara hemma själv igen, dem vakar över mig som hökar just nu. Jag får vara själv på mitt rum och så men dem kollar till mig med jämna mellanrum. Dem kollar mina armar varje dag så det inte finns nya ärr. Är det inte lustigt hur dem kollar dina armar men inte dina lår? Den som verkligen vill skada sig själv hittar ett sätt. Jag skärde mig sist i onsdags utan anledning. Eller okej, det fanns en anledning men inte en bra nog. Jag var bara arg och stressad. Det minsta lilla kan trigga igång mig. Jag vill ju sluta skära mig men samtidigt inte. Det känns bättre för stunden men lämnar fula ärr. Ska kanske försöka sluta ändå. Det är jobbigt att behöva gå i långbyxor och långärmat hela tiden, nog för jag är för fet för shorts och linnen. Men om jag lyckas med att gå ner i vikt så är det ju värt det. Åh. Det är så jobbigt att fatta alla dessa beslut. 

 

Men i alla fall det jag vet:

Jag SKA gå ner i vikt (allra helst 5 kilo om möjligt) 

Jag SKA sluta hetsäta och spy

Jag SKA göra bra ifrån mig i skolan (när den börjar)

Jag SKA tänka positivt

 

Godnatt alla fina. ♥